Mellanperiod

Jag mår bra nu, trivs med mig själv och är lycklig i mitt liv.
Skulle trots detta vilja minska 5 kg , men det är ju dessa sista kilon som alltid är svårast. Känns som att när man är nära så slappar man till och är inte alls lika noggrann med maten som man borde.
Mentalt? Ja antagligen, men varför?
Är man rädd för sitt "nya" jag, behöver människan ett mål att jaga - man är ju aldrig nöjd.
Vill man verkligen till 100% när man inte fullföljer utan slutar när man nästan är vid målet? Kanske är det här KBT- kommer in? Kognitiv Beteende Terapi. Fokusera på den mentala biten, var är jag nu? Var vill jag nå? Varför? Lära sig känna igen tecknen då man börjar slira och ta tag i det då! Inte efter att man ätit en pollypåse. Då är det ju lixom försent.

Mellan period- Ja jag befinner mig en sorts mellanperiod där jag egentligen mår bra men slarvar med maten, det blir skräpmat minst 1 gång i veckan. Jag får inte ångest efter att ätit men jag kan känna att det är så onödigt.

Men jag känner att inspirationen för träning börjar återvända. längtar till mitt gym. Sen ska bara livspusslet lösas , hitta tiden för mina träningspass igen.

Ridningen vet jag faktiskt inte hur jag gör med, just nu känns det som att jag vill fortsätta men att åka 10 mil enkel väg för att rida en gång i veckan? Jag vet inte, kanske lägger det på is.